Det känns som att det var väldigt länge sedan som texten ”Enkel distansundervisning i fyra steg” publicerades. En massa har hänt under de senaste tre veckorna. Rektorer, lärare och skolgångsbiträden har diskuterat distansundervisning aktivt både i sina egna kollegium och i olika kanaler för sociala medier. Även föräldrar och elever har hörts. Coronasituationen i vårt land förändras hela tiden och som det nu ser ut är skolorna stängda åtminstone till den 13 maj. Eftersom perioden med distansundervisning förlängs ställs det nya och flera krav på undervisningen. I slutet av vecka 14 publicerade Utbildningsstyrelsen riktlinjer om bedömningen i den grundläggande utbildningen under undantagsförhållanden. Sammanfattningsvis ska bedömningen nu genomföras så som under normala förhållanden och speciellt stor vikt läggs vid individuell och uppmuntrande respons. Eleven ska få visa sitt kunnande på många olika sätt. Hur kan man uppnå detta? Här några tips och fördjupningar till de fyra stegen:
1. Skapa struktur och tydliga instruktioner
Som lärare behöver vi hjälpa eleverna att skapa struktur i skoldagen på distans. Ett enkelt sätt är att följa det vanliga schemat. Om det inte är ändamålsenligt behöver man ändå berätta vilken tid skoldagen börjar och när den slutar. Det är en fråga om ansvar och ett sätt att berätta för eleverna vilka tider du kan hjälpa dem med skolarbetet. För yngre elever kan det vara bra att skicka hem ett bildstöd av något slag som hjälper dem att hålla koll på det som sker under dagen. Att eleverna får info om dagens uppgifter tidigt på morgonen varje vardag hjälper dem att planera dagens arbete.
Det är viktigt att vi också funderar vad vi kommunicerar till våra elevers vårdnadshavare och vad direkt till våra elever. T.ex. dagens uppgifter behöver eleverna själva få, för att få möjligheten att ta ansvar över det egna lärandet och känna att de äger sitt lärande.
För oss lärare gäller det att vara väldigt tydliga i våra instruktioner. Det kan vara svårt och tungt för eleverna att ta till sig alla instruktioner i skrift. Därför är det bra att tänka ut olika sätt att ge tydliga instruktioner. Ett sätt är att läsa in instruktionerna så att eleverna kan lyssna på dem. Det här kan göras med olika verktyg som t.ex. Seesaw eller Qridi. Man kan även filma instruktionerna och dela dem med eleverna.
2. Eleverna visar sitt lärande, kunnande och arbete
Eftersom distansperioden förlängs behöver vi tänka ut olika sätt att följa med elevernas lärande, kunnande och arbete. Om vi enbart ser ett slutresultat av arbetet i form av en inlämnad uppgift har vi svårt att bedöma det lärande och det arbete som eleven visat under processen. För att uppnå detta behöver vi tänka ut mångsidiga sätt för eleverna att visa sitt lärande och kunnande. Exempelvis kan eleverna välja på vilket sätt de gör sina uppgifter: med penna på papper, på dator, som ljudfil eller i filmformat. Utöver detta kan eleverna reflektera över sitt lärande och t.ex. berätta vad de lyckades med i uppgiften och vilka utmaningar de hade.
3. Interagera med eleverna och ha dem att interagera med varandra
En viktig social aspekt under distansperioden är att upprätthålla kontakten till eleverna och att uppmuntra eleverna att ha kontakt med varandra och dig. En bra rutin är att ha en eller flera online-lektioner varje skoldag (t.ex. i Google Meet, Zoom eller Jitsi). På det här sättet kan eleverna få stöd i skolarbetet och samtidigt träffa sina klasskompisar. Utöver lektioner i helklass kan man även testa att jobba med elever individuellt, i par eller i smågrupper.
4. Undervisa på distans
Under de gångna veckorna har det visat sig att nätverkskapaciteten ibland ställer till det för oss eller våra elever när vi har inbokade lektioner online. För att undvika trubbel pga. nätverksproblem kan det löna sig att testa modellen ”flippat lärande”. Då är tanken att eleverna tillägnar sig ny kunskap innan lektionen, t.ex. genom att se på en undervisningsfilm som läraren delat med dem. Under lektionen jobbar man sedan tillsammans med olika uppgifter i anknytning till temat. Nyttan med denna modell är att eleverna kan se på undervisningsfilmen i lugn och ro, utan risk för att bli utkickade från en lektion pga. dålig uppkoppling. De kan även se filmen flera gånger. Under lektionen, när de jobbar med sina uppgifter, har de möjlighet att be om hjälp av läraren och klasskompisarna.
Tips: att använda en dokumentkamera under onlinelektioner eller för att skapa egna undervisningsfilmer är väldigt praktiskt och enkelt. Här kan du se en instruktionsfilm (gjord av Casper Kuhlefelt i Winellska skolan).
Ytterligare steg och tankar – skriv gärna förslag och tips i kommentarerna! Vi återkommer till dessa i kommande blogginlägg.
- Hur synliggör vi bedömningen för elever och vårdnadshavare?
- Hur upprätthåller vi elevernas motivation under vårens lopp?
- Vilka kooperativa metoder kan vi använda oss av i distansundervisning?
- På vilka alla sätt kan vi jobba med det sociala samspelet och hjälpa eleverna att känna samhörighet till gruppen?

Skriven av Helena Bardy och Minttu Myllynen